KBT


Vad är KBT, Kognitiv Beteendeterapi?

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn för evidensbaserade former av psykoterapi med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi. Den gemensamma nämnaren är i första hand terapiernas solida vetenskapliga grund.

Hur kan KBT hjälpa vid psykologiska problem?

Människor tolkar och skapar sin personliga bild av verkligheten. Detta påverkar hur vi upplever den omvärld vi befinner oss i, andra människor och oss själva. ”Det är ofta inte tingen i sig som många människor lider av utan hur vi uppfattar dem”. Det finns en inre logik och ett samband mellan hur vi tänker i olika situationer och sammanhang och de känslor och de handlingar som våra tankar leder till. I vissa situationer tenderar dessa tankar, känslor och beteenden att följa vissa mönster eller ”scheman” som vi har lärt in under många år.  Människor är starka, kreativa och uppfinningsrika men även ibland sårbara utifrån flera olika faktorer som format våra liv. Ibland är det själv svårt att veta hur man då ska göra och man kan behöva stöd i form av psykoterapi för att komma vidare.  

Terapin fokuserar därför på att förhålla sig till tankar, känslor, vanor och beteenden på ett mer hjälpsamt sätt och att hitta nya strategier för att leva det liv man vill, och inte så som man kanske lärt sig. KBT är därmed en spännande resa i det inre vars syfte är att leda till både insikt, omsorg om en själv och önskad förändring.

 Tredje vågens KBT

Jag arbetar med den psykoterapiform som av många kallas för den tredje vågens KBT och som kom att utvecklas i slutet på 1900-talet.  Det som är nytt är att den bla bygger på begreppen acceptans, compassion och medveten närvaro samt visar på att många sätt som människor idag använder för att försöka lösa problem i själva verket vållar oss ökat lidande. Forskning visar att genom att vi kämpar emot ett verkligt jobbigt problem blir det paradoxalt nog ofta förvärrat och än mer svårhanterligt genom våra energiska försök att bemästra och kontrollera det.

Syftet är att hjälpa en person att få större acceptans och perspektiv på allt det negativa inom en som man kanske på olika sätt tidigare förgäves sökt att bli kvitt, och istället lära sig att bemöta sig själv med värme, medkänsla och öppenhet för det som är tufft. Och då, möjliggör det ofta till klokare och mer hjälpsamma vardagsbeslut vilket bidrar till genuin och hållbar förändring.  

Medveten närvaro handlar om förmågan att rikta sin uppmärksamhet och vara närvarande i stunden, med intentionen att inte döma. Det innebär att kunna registrera och beskriva vad som pågår inuti och utanför sig själv, utan att utvärdera eller etikettera det i positiva eller negativa termer. Att vara medvetet närvarande är att våga stanna kvar även med jobbiga tankar och känslor.

Acceptans innebär ett icke-dömande och aktivt inbjudande förhållningssätt till tankar, känslor och fysiska förnimmelser som dyker upp.  Att acceptera handlar inte om att ge upp eller stå ut, utan har som övergripande syfte att hjälpa en person att sk, se verkligheten i vitögat, vilket många gånger paradoxalt möjliggör en verklig förändring.

Compassion innebär viljan att bemöta sig själv och andra med värme, vänlighet och medkänsla. En motivation att behandla sig själv som sin bästa vän, speciellt när man upplever svårigheter. Självmedkänsla gör det möjligt att kunna erkänna sina upplevda tillkortakommanden, förlåta sig själv för sin mänsklighet och istället bemöta sig själva med omtanke, medkänsla och respekt. Trots allt, att begå misstag, att känna sig otillräcklig eller skamfylld är också en del av att vara människa.

15966030_1795582904038865_2248545281060906296_n

   ”När japanerna lagar trasiga föremål, vördar de skadan genom att fylla sprickorna med guld. De tror att när något har   lidit skada och har en historia blir det vackrare.” – Barbara Bloom

 

© Copyright Kognitiva Kliniken